Bra talat Beatrice Ask
06 augusti 2010 10 kommentarer
Jag håller med justitieminister Beatrice Ask när hon talar sig varm för att behålla en restriktiv svensk narkotikapolitik. Alliansregeringen har varit tydlig i detta budskap. Ingenting talar för att missbruket skulle minska om priset skulle minska och tillgången bli större.
Kent Valdemarssons (m) blogg 
Kära Kent Valdemarsson, du är fruktansvärt okunnig(dock förstår jag det, då nolltoleranspolitik låter som något bra innan man tänker igenom det hela). Låt oss därför råda bot på detta!
Vår restriktiva narkotikapolitik är den sämsta möjliga att föra. Det finns ingen annan politik som orsaker så mycket lidande. Varför? Jo det ska jag förklara. Det blir ett långt inlägg och jag hoppas därför att du har överseende med detta. Jag tror dock att du accepterar detta, då jag alltid ansett att högerpolitiker är för sakliga diskussioner.
Låt oss börja med att acceptera två grundläggande sanningar, då jag tror att även du kommer att hålla med om dessa.
1) Vissa gillar att ta droger
2) Det kommer alltid att finnas folk som tar droger
I England för man en nolltoleranspolitik. Trots denna har under de senaste 20 åren heroinmissbruket ökat med 1000 %(se dokumentären Should I smoke dope) och polisen lyckas endast stoppa 1 % av allt heroin som kommer in i landet(se dokumentärserien Our Drugs War, där första avsnittet sändes på engelska channel 4 för 1 vecka sedan).
Enligt FN(källa är Our Drugs War) så krävs det att polisen tar 60-70 % av allt heroin för att kunna påverka marknaden.
Ett annat exempel på nolltoleranspoltik är Mexiko. Efter 4 år och 28 000 döda så exporteras droger i precis samma takt som innan.
I Amsterdam tolererar man däremot droger. Man har endast två kategorier. ”Mjuka” och ”hårda”. De mjuka drogerna är lagliga(däribland cannabis) medans de hårda är olagliga. Genom att tillåta mjuka droger och hantera mjuka och hårda droger på helt olika sätt så har heroinmissbruket i Holland inte ökat på 20 års tid(Källa: Should I smoke Dope).
Portugal var ett land som förde en nolltoleranspolitik tills man fick nog. 2001 avkriminaliserade man t ex innehav av cannabis, heroin, metaamfetamin och kokain. Man skapade en liberal drogpolitik. Istället för fängelse(som tidigare) så erbjuds man vård ifall man vill. Vad är då resultatet av denna?
*Antalet HIV-smittade har gått ner
* Fler sökte vård
* Användningen av illegala droger minskade
”Compared to the European Union and the U.S., Portugal’s drug use numbers are impressive. Following decriminalization, Portugal had the lowest rate of lifetime marijuana use in people over 15 in the E.U.: 10%. The most comparable figure in America is in people over 12: 39.8%. Proportionally, more Americans have used cocaine than Portuguese have used marijuana.
”
Med de pengar som friades upp när narkotikabekämpningen minskade kunde man utöka vårdplatserna.
När man slutar betraktas som en kriminell så blir det mycket enklare att söka vård. Man ser sig själv som en del av samhället, och till skillnaden från innan, inte som något som står utanför samhället.
Min källa på detta är time.com(http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1893946,00.html)
Du kanske undrar ifall det inte bara är bra att förbjuda allt? Det är bara det att det löser inget!
Förbjuds en drog så dyker nya upp, eller den samma, med små kemiska förändringar.
När Cannabis förbjöds dök rökmixar upp med syntetiska cannaboider. Dessa vet man nästan inget om och troligen är de mycket farligare.
När Ecstacy förbjöds i England så började folk använda GBH(ett ämne som används för att rengöra fäljar med). När GBH förbjöds så började man använda GBL(som är 10 gånger starkare).
Och så fortsätter det. Och drogerna blir hela tiden farligare och farligare, tack vare nolltoleranspolitiken.
Sedan ska du veta att ca 500 000 människor i vårt land använder droger. Det är nästan 5 % av befolkningen. De väljer andra berusningsmedel än alkohol och för detta straffas det.
Jag vill nu komma till en viktig punkt. Missbruk. Det är här nolltoleranspoltiken har gjort allra mest skada.
Som jag tidigare konstnaderade så är folk minde benägna att söka vård ifall de tar olagliga droger(till skillnad från alkohol). Ännu mindre benägna att söka hjälp blir de när de vet att konsumtionen i sig är olaglig. Vem vill egentligen förnedras med pissprov och böter?
Nu minns jag ej källan där jag läste detta, men jag minns att det stod att ca 10 % av alla drogbrukare blir missbrukare. Ja, du hörde rätt! Man kan bruka droger utan att ovillkorligen förslavas och per automatik bli missbrukare. Här är ett av nolltoleranspoltikens stora fel. Alla är missbrukare, även om du så bara röker en joint.
Om man ser till orsakerna bakom missbruk så ser man snart att det inte är drogerna i sig. Det är istället socioekonomiska faktorer. I England har 70 % av alla människor som missbrukar droger hoppat av gymnasiet(Källan är Our Drugs War). Avsaknad av vänner, familj, framtid… det är dessa faktorer som gör folk till missbrukare(http://www.expressen.se/ledare/isobelhadleykamptz/1.2081496/isobel-hadley-kamptz-knarkpolitiken-foder-knarkare).
Jag vill även ta upp en annan sak. Statens Offentliga Utredningar 1967:25. Titel: Narkotikaproblemet, kartläggning och vård – Betänkande angivet av Medicinalstyrelsens narkomanvårdskommitté. I den kan du t ex läsa:
”Om, vilket inte är osannolikt, bruket av haschisch och LSD breder ut sig och når en stor omfattning här – internationella förbjudande aktiviteter, tull och polis lär ej ha makt att stoppa en sådan utveckling – torde bästa möjliga möjlighet att begränsa skadeverkningarna vara ett samarbete med dem som använder dessa medel: alltså legaliserande av dessa gifter under ansvarig – och sakkunnig – kontroll av förbrukarnas egna statliga patientförening. ”
”Polisen och åklagarmyndigheten hade ingen tidigare erfarenhet av narkotikamissbruk. Deras kunskaper på detta område var därför, naturligt nog, mycket begränsade. Bristen på kunskap förenades emellertid med bestämda föreställningar om att allt bruk av alla slags narkotika var ytterst farligt.
Någon nämnvärd differentiering mellan olika typer av narkotika gjordes knappast. En ledande utredningsman förmodade t. ex., i ett samtal med en av oss, att den som en gång rökt hasch sedan för alltid var narkoman.
Det förefaller oss troligt, att detta synsätt ledde till skarpare reaktioner från polis och åklagare än vad som annars skulle ha blivit fallet. ”
”et finns skäl att tro att den systematiska avgränsningen av dessa ungdomar som »avvikare» innebar allvarliga risker.
Vad som inträffade kan beskrivas så, att en grupp psykiskt labila ungdomar, som redan tidigare upplevt sig som »alienerade» och tyckt sig ha reaktionssätt, normer och mål som skilde sig från det omgivande samhällets, tilldelades en roll som svåra sociala avvikare (sjuka och/eller kriminella).
Risken är att de som tilldelas en sådan roll också accepterar den; att samhällsreaktioner av detta slag förstärker en utanförstående eller »antisocial» attityd hos de utpekade.
I flera intervjuer kom en upplevelse av förstärkt »utanförstående» och minskad social samhörighet till uttryck:
»Jag är ute ur den sociala leken nu» »Nu förstår jag att jag är narkoman» »Om dom för den här orättvisa lagstiftningens skull sätter fast mig en gång till för rökning så lämnar jag det här djävla landet.» ”
Ett annat problem med nolltoleranspoltiken är kvalitetskontroll. Ett kännetecken för bra cannabis är kristaller. Då kan den undre världen ta ut ett högre pris. I vissa fall besprutas dock cannabis av normal kvalitet med krossat glas eller kemikalier som ser ut som THC-kristaller.
Det är direkt livsfarligt. Du vet aldrig vad du får i dig.
Det här är några av anledningarna till varför en liberal politik med vård för de som vill är att föredra.
Legaliserar man ett gäng droger så kan kvaliten säkras, folk vågar söka vård, de som håller på med droger i rekreationellt syfte slutar känna sig som samhällets avskum.
Jag vill också citera David Nutt, chef för det brittiska organ som lägger fram förslag till drogklassifikationer till den brittiska regeringen:
”If it was simply about health we would have a very different misuse of drugs act. For a start, alcohol would be in it, tobacco would be in it, LSD, Ecstacy, MDMA would be lower down than they are. It would look quite different if it wasn’t moral.”
”Does it actually matter if kids go and have fun taking MDMA. Does it matter any more than ifkids having fun taking alcohol? Of course, to a scientist it does not. It makes no difference at all. In fact, as I’ve said many times, MDMA is probably safer than alcohol, cause it’s not addictive.”
”The underlaying dry for a lot of the legislation on drugs is actually that people don’t like young people or other small minority groups in society doung something that isn’t sort of mainstream” – david nutt (intervju i Our Drugs War).
Han lägger fingret på problemet. Moral. Moral blandas med politik och vetenskap. Detta har resulterat i nolltoleranspoltiken.
Lått os nu gå tillbaka till mina två påståenden(att folk gillar att knarka och att där alltid kommer att finnas folk som vill knarka).
Nolltoleranspolitiken har misslyckats och den kommer alltid att göra. Tar man en langare så dyker det upp fem nya. Det finns en efterfrågan på droger och det kan ingen nolltoleranspoltik i världen råda bot på.
Jag ser fram emot ett svar från dig. Jag önskar också att moderaternas narkotikapolitik kan grunda sig på forskning och vetenskap och inte populism.
Hej Manny!
Du skriver om två sanningar och pga av dessa sanningar ska vi inte ha en restriktiv narkotikapolitik. Jag vet inte om bara är drogliberalernas självspelande piano eller om du faktiskt har någon erfarenhet av ämnet du skriver om. Dessa sanningar som du beskriver som att vissa gillar att ta droger och att det alltid kommer att finnas folk som tar droger, och att du anger det som skäl att inte ha en restriktiv narkotikapolitik. Detta är för mig något befängt. Ditt resonemang håller ju inte. Ska vi resonera på samma sätt när människor själ bilar eller ännu värre brott, bara för att de gillar det de gör.
Jag vill hellre att fokus är att ge människor som har fastnat i bruk och ett missbruk en chans. Oftast är steget mellan bruk och missbruk väldigt litet. Jag har en annan syn än vad du har, inte på grund av att jag skulle vara okunnig, utan på grund av mitt arbete i min tidigare profession och när jag professionellt har mött missbrukare och före detta missbrukare. Hur du har fått din drogliberala syn är för mig en gåta.
Jag konstaterade 2 tämligen självklara saker. Folk tar droger, det vet vi. Vill sedan folk ta droger? Uppenbarligen! Det är därför det finns en efterfrågan. Vi vet också att en majoritet av droganvändare inte har ett missbrukarproblem, vilket stärker mitt antagande om att folk vill ta droger.
Folk har tagit droger i århundranden. Därför tvivlar jag på dessa människor plötsligt slutar.
Jag ser ingen anledning till att mitt resonemang inte håller. Som du själv kunde läsa i time.com -artikeln är Portugals nuvarande politik effektivare än deras gamla.
Snarare är det så att min inställning ger vettigare resultat och tillfogar mindre skada än vad den nuvarande gör.
Jag vet att tanken på att liberalisera kan verka underlig, men, som en polisman i Amsterdam sa ”We succeded in making cannabis boring”. När det blir lagligt försvinner en del av spänningen kring det hela och kvar blir de brukare som faktiskt gillar det. Jag skulle tro att det är förklaringen till att antalet drogbrukare minskade i Portugal efter liberaliseringen.
Vad gäller ditt exempel med bilstöld så misslyckas det. Det finns en viktig skillnad. En bil är någon egendom. Din kropp(tycker i alla fall jag) att man ska ha självbestämmande över.
Vad gäller anledningen till missbruk så visade jag hur det först och främst beror på sociala utstötningsprocesser. Dessa måste man först och främst försöka motverka.
Jag anser att man i alla fall bör utvärdera den nuvarande politiken då den ej fungerar. För du påstår väl ändå inte att nolltoleranspolitiken har lyckats? Jag gav dig en mängd exempel på hur den slår fel. Inget av dessa bemötte du.
Mvh
Manny
Vill för övrigt bara hastigt nämna ännu ett par positiv effekt av liberalisering:
1: Utslagning av den organiserade brottsligheten
2: Människor slipper komma i kontakt med langare och den organiserade brottsligheten.
Väldigt bra skrivet Manny, applåder!
Kan tänka mig att slänga in ett par argument till;
3. Beskattning (BRÅ och Rikspolisstyrelsen uppskattar (ett antal år sedan) att det i Sverige konsumeras omkring 30 ton cannabis per år (innan den utredningen uppskattande man att siffran låg på ca 3 ton, så med all säkerhet mycket mer än 30 ton)). Om vi skulle beskatta det som en vanlig vara (25%) så skulle det bli skatteintäkter på över 350 miljoner kronor per år.
4. Manny skrev en hel del bra ang den sociala stigman förbudet skapar, men utelämnade några.
Dels, polisens väldigt stora befogenheter gör att de ofta kan bete sig hur som helst, emot vem som helst så länge de slänger in ordet narkotika i rapporten. Jag blankar på organet, och har inte tid att kolla upp det, men ett utredningsråd beslutade nyss ang urinprover på personer under 15-år, att polisens ökade befogenheter (de nämnde t.ex. Jesper Nilsson (http://tuggarna .posterous.com/polisen-som-mitt-i-tunnelbanan-star)) kan komma att få väldiga negativa konsekvenser.
En annan del i det hela är den rapport Mobilisering Mot Narkotika beställde av socialstyrelsen, som visade på att polisen tar in kända missbrukare bara för att få upp statistiken.
Sen finns det otaliga anektoder ifrån förredetta polismän som talar om plantering av droger på personer efter de har blivit gripna (du behöver inte tro mig på detta, iom att jag inte har fysiska källor på det).
5. Det finns ett antal studier som pekar på att cannabis kan vara en bra avvänjningsdrog, för alltifrån vanliga personer som använder alkohol, och nu i stället cannabis (hälsosammare), till missbrukare av tunga droger, som lyckats sluta med hjälp av cannabis.
Har dock inte tid att lista dessa nu, men är du intresserad av några, skriv det (du verkar inte direkt som en av de mer påläsa på området, ursäkta).
PS.
Jo, det är faktiskt inte bara en tunn linje mellan missbrukare och rekreationskonsumenter.
DS.
Mvh
Du kan inte jämföra narkotikabrott med bilstölder, det finns stora skillnader de två emellan. Inga straw man-argument tack.
Skulle man jämföra det med någonting – och även denna har vissa viktiga skillnader – skulle dagens narkotikapolitik kunna jämföras med att det skulle vara olagligt att skära sig eller andra självdestruktiva beteenden, ja, till och med ta livet av sig.
Likheten mellan mina exempel är principen att man ska få bestämma över sin egna kropp. Skulle du vilja införa nolltolerans på folk som skär sig eller har självmordstankar osv? Eller folk som äter för mycket fet mat?
”Jag vill hellre att fokus är att ge människor som har fastnat i bruk och ett missbruk en chans.”
Så med att ge dom en chans menar du att man ska göra dom kriminella och utstötta från samhället? Som kriminella är dom mindre benägna att söka hjälp och dras ännu längre ner i skiten, gör det mycket svårt för dom att skaffa bostad eller ett jobb. Sen att oskyldiga rekreationsbrukare som annars har ett städat liv med jobb och familj blir lidande är inte heller en mindre olycklig effekt av Sveriges förbudspolitik.
Det dagens politiker måste inse och börjar inse är att efterfrågan på droger alltid kommer att finnas, och då kommer även en marknad även att finnas. Man får inte ner efterfrågan genom att kriminalisera användarna, det gör dom helt enkelt bara kriminella och det leder aldrig till något bra. Varför skapa en oreglerad marknad som omsätter miljarder varje år och ge den till organiserad brottslighet?
Har du överhuvudtaget tittat på länders statistik där avkriminalisering av personligt bruk skett? Eller länder där laglig förskrivning av heroin sker till missbrukare som brottats med beroende i tiotals år?
Att göra oskyldiga skötsamma användare och missbrukare som behöver vård och hjälp till kriminella är inhumant och inte moraliskt försvarsbart.
Har själv bekanta som haft problem med narkotika och det gör mig riktigt irriterad att man fortfarande försvarar den svenska restriktiva/repressiva narkotikapolitiken. Det gör ingen gott att straffa missbrukare. Man gör livet endast svårare för dem då de först ska handskas med ett straff för att sedan få det svårare att få jobb och bostad vilket i många fall leder till fortsatt missbruk.
Ska man straffa narkotikamissbrukare borde man också straffa t.ex. tobaksmissbrukare och alkoholmissbrukare eller varför inte människor som riskerar att skada sig genom att de åker skidor, håller på med ridsport, eller utövar någon annan riskfylld sport.
Vad dessa människor behöver är hjälp och inte straff. Tänk vad mycket pengar som skulle finnas över om man istället för att lägga resurser på rättsliga processer och straff lade det på missbrukarvård.
Det sorgliga i detta är att svenska politiker inte är inte intresserade av narkotikapolitik och avfärdar alla som inte hyllar den restriktiva modellen.
Kanske dags att lyssna till vad forskning säger? I England fick David Nutt, regeringens främste narkotikapolitiska rådgivare, sparken efter att han i en omfattande undersökning gått ut och sagt att alkohol är mindre farligt än cannabis. Detta är ett bra exempel på hur denna politik är styrd av politiker och deras agendor och inte av forskning.
Portugal har sedan 2001 den ”liberalaste” narkotikapolitiken i världen. Antar att du inte kommer läsa denna artikeln utan bara klamra dig fast vid att den svenska modellen fungerar, även om det inte stämmer överens med forskning inom ämnet.
TIME http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1893946,00.html
Tycker det är oförskämt mot alla dessa människor som far illa för att ni inte orkar eller vågar engagera er i narkotikapolitik.
Begär inte att du ska ändra din ståndpunkt direkt men kan iaf läsa de två artiklar som jag bifogat som båda är från respekterade tidningar.
”Why do we so wilfully cover up the failure of the war on drugs?”
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2010/aug/01/angus-macqueen-drugs-trade-policy
cannabis är mindre farligt än alkohol skulle det vara angående Nutts uttalande.
Tack så mycket Andreas! Har du något emot av att jag använder mig av det du skrev? Tyckte det var riktigt bra och förtjänar en plats i min sammanställning av anledningar till varför nolltoleranspoltiken ej fungerar.